Begreppsmodellering - Ett sätt att reda ut begreppen

Ju oftare vi använder ett begrepp desto fler benämningar ger vi det. Ett generellt påstående som man ofta exemplifierar med eskimåernas många benämningar på snö.

Benämningarna har ofta lite olika innebörd, och i det flesta fall är det bra, det är ju därför vi skapar dem. Vi har själva exempelvis orden skarsnö, pudersnö, kramsnö, nysnö osv. Men är vi alltid överens om innebörden i vart och ett av orden?

Svaret är nej, och det är ett välkänt problem i IT-världen. När två människor kommunicerar med varann så märker man ofta att man inte menar riktigt samma sak, och då kan man klargöra för varann vilken betydelse man lägger i ordet.

När en människa kommunicerar med ett IT-system så ges oftast inte utrymme för att klara ut eventuella missförstånd. Och resultatet blir att fel uppstår.

IT-världen har i årtionden arbetat med något man kallar datamodellering, och där strävar man efter att klara ut sådana oklarheter innan man startar programmeringsarbetet.

Man börjar då ofta med så kallad begreppsmodellering där man försöker reda ut verksamhetens språkbruk i stort. Vilka ord man använder för att benämna de centrala begreppen, och hur de förhåller sig till varann.

Datamodeller används för att beskriva hur databaserna ska vara uppbyggda, och då behöver man gå lite djupare. Man behöver exempelvis göra en exaktare beskrivning av vilken relation objekten har till varann.

Klicka på modellen för att förstora den

Här ovan har vi ett exempel på en begreppsmodell. Den är gjord för att klara ut skillnaden mellan begreppen dokumenthantering och dokumentplanering.

Den vill klargöra skillnaden, göra den tydlig, för att vi ska kunna bli lite noggrannare i vårt språkbruk.

VisAlfa ger ett gott stöd för att upprätta sådana begreppsmodeller.

Man kan även upprätta mer avancerade datamodeller, och då använder man pilarna för att på ett exaktare sätt beskriva begreppens inbördes relationer.
(Många till många, en till många, en till en)